Speedo Open 2019

I helgen gick min sista tävling för säsongen av stapeln och jag kan väl säga som så att det gick helt okej. Jag har svårt att säga om jag hade de bästa förutsättningarna för denna tävling med tanken på att jag inte som så många antal timmar innan lördagen, och med tanken på att jag inte tränar allt för mycket.

Senast jag skrev var i fredags på väg in till mina kompisar. Dessa personerna hade jag riktigt kul och mysigt med under hela fredagen, vilket slutade med att vi lämnade tjejen jag var hos vid kvart i nio på kvällen. Med en liten omväg, fast ändå inte, till Landvetter och därifrån ta bussen samt tåget hem, var jag hemma vid 00:05. Sedan behövdes det ätas lite mat innan jag kunde somna vid 01:30, dagen inför tävling.

Knappt fyra timmars sömn senare satt jag på bussen tillbaka in till Göteborg och Vallhalla. Det som väntades på morgonen var 50 meter ryggsim. Inte min favorit distans, men ett pers på drygt 1 sekund är ändå bra. Det var inte det bästa loppet någonsin, men jag simmade okej snabbt ändå. Däremot vet jag ju att det kanske hade kunnat gått bättre om jag sovit ordentligt och att jag inte hade blivit lika trött i benen, men det spelar inte så stor roll.

På eftermiddagen var det 50 frisim, vilket är en distans det var längesedan jag simmade. Det loppet gick väl också bra egentligen. Jag persade med 1 hundradel, vilket är bra med tanken på att badmössan gick sönder 30 sekunder före start och jag då startade utan. För första gången på länge tog jag även bara med mig en badmössa till startpallen vilket ger ett resultat i katastrof.

Det är nog första gången på 4 år som jag simmade utan badmössa, och det har aldrig hänt på tävling tidigare. Tänk vad man ska få vara med om här i livet! Däremot skulle jag kunna tänka mig att det gick bättre tack vare denna chockerande upplevelse. Adrenalinet slogs på och jag ville inget annat än att komma i mål. Det var antagligen därför jag började gråta efter loppet. När adrenalinet går ut har jag ingen energi kvar och jag börjar gråta. Ändå en kul lärdom om mig och min kropp!

Lördagen gick sedan bara ut på att slappa och förberedelse inför nästkommande dag, alltså idag. Söndag, eller idag, gick väl okej. Inga personliga rekord slogs, men jag var inte alldeles för långt över. På 50 meter fjäril blev jag lite kort i min simning och målgången kunde ha blivit bättre, men det är bara att förbättra till hösten. 100 meter frisim har jag inte simmat sedan i julas, vilket märktes. Efter 25 meter insåg jag att det fortfarande var en bra bit kvar och att energin började ta slut. Ändå kom jag in i mål på 1.06.36, och jag har ett personligt rekord på 1.05.61. Det betyder att jag inte ens är en sekund över mitt pers och att jag fortfarande kan hålla mig på okej tider även om jag inte tränar ordentligt.

Jag är nöjd med helgens resultat och det var en bra sista tävling innan sommar uppehållet nu drar igång, även om jag ska fortsätta träna. Hela helgen avslutades sedan på bästa sätt. Glass, kakor och avslutning med parasimningen. Såklart tråkigt att den redan är slut, men skönt med sommar och lite lediga söndagar att hänga med kompisar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s